Konstruerade kiselnanoporer genererar elektricitet från vattenrörelse

Vetenskap
Engineered Silicon Nanopores Generate Electricity from Water Movement
Forskare rapporterar om en triboelektrisk nanogenerator som utvinner elektricitet från vatten som pressas in i och ut ur hydrofoba nanoporer i kisel, vilket resulterar i en energiomvandling på cirka 9 % och visar potential för skalbara, reproducerbara enheter.

Forskare vid Deutsches Elektronen-Synchrotron (DESY) och Hamburg University of Technology (TUHH), tillsammans med samarbetspartners vid CIC energiGUNE och University of Ferrara, har demonstrerat en triboelektrisk nanogenerator som omvandlar den mekaniska rörelsen hos vatten som rör sig in i och ut ur nanoporer till användbar elektrisk energi.

Hur enheten fungerar

Enheten, som beskrivs som en Intrusion–Extrusion Triboelectric Nanogenerator (IE-TENG), utnyttjar laddningsöverföring vid gränssnittet mellan fast fas och vätska. När vatten under tryck pressas in i hydrofoba nanoporer i en ledande kiselmonolit och sedan drivs ut, skapar friktionsinteraktioner vid gränssnittet en nettoöverföring av elektroner och en elektrisk uteffekt. Forskarna jämför den grundläggande effekten med den välbekanta uppkomsten av statisk elektricitet, som när man går över en matta och får en liten stöt när man rör vid ett dörrhandtag av metall.

Design och prestanda

Teamet konstruerade kiselmonoliter med en kombination av konduktivitet, definierad nanoporös arkitektur och hydrofoba ytegenskaper för att kontrollera vattenrörelser inuti porerna och stabilisera energiomvandlingsprocessen. Den rapporterade energiomvandlingseffektiviteten är cirka 9 % för denna fast–vätska-konfiguration, vilket författarna menar är bland de högsta värdena som rapporterats för liknande nanogeneratorer.

Material och reproducerbarhet

Forskarna framhåller att metoden använder rikligt förekommande material — kisel och vatten — snarare än sällsynta eller exotiska komponenter, vilket de menar förbättrar reproducerbarheten och stödjer potentiell skalbarhet. Att uppnå en materialdesign som samtidigt är ledande, nanoporös och hydrofob identifierades som en kritisk utmaning som teamet hanterade i sin tillverkningsprocess.

Potentiella tillämpningar

  • vattendetekteringssystem
  • bärbara biometriska sensorer och smarta textilier
  • monitorer för idrottsprestationer
  • haptisk robotik och beröringsstyrda sensorer

Eftersom enheten omvandlar vätskans mekaniska rörelse direkt till en elektrisk signal, kan den möjliggöra självförsörjande sensorer i miljöer där konventionella kraftkällor är opraktiska.

Publikation

Bidragsgivare

James Lawson

James Lawson

Investigative science and tech reporter focusing on AI, space industry and quantum breakthroughs

University College London (UCL) • United Kingdom

Readers

Readers Questions Answered

Q Vad är det för enhet och hur genererar den elektricitet?
A Enheten, kallad Intrusion–Extrusion Triboelectric Nanogenerator (IE-TENG), omvandlar den mekaniska rörelsen hos vatten som under tryck pressas in i hydrofoba nanoporer i en ledande kiselmonolit till elektrisk energi. Laddningsöverföring sker i gränssnittet mellan fast fas och vätska när vatten tränger in i och lämnar porerna, där friktionsinteraktioner skapar en nettoöverföring av elektroner och en mätbar elektrisk effekt.
Q Vilken verkningsgrad rapporteras och hur betydelsefull är den?
A Den rapporterade verkningsgraden för energiomvandling är cirka 9 % för denna konfiguration mellan fast fas och vätska, vilket är bland de högsta värdena som rapporterats för liknande nanogeneratorer. Forskarna uppnådde detta genom att konstruera kiselmonoliter med konduktivitet, en definierad nanoporös arkitektur och en hydrofob yta för att kontrollera vattenrörelsen inuti porerna och stabilisera energiomvandlingsprocessen.
Q Vilka aspekter kring material och reproducerbarhet betonas?
A Metoden bygger på rikligt förekommande material – kisel och vatten – snarare än sällsynta eller exotiska komponenter, en punkt som forskarna betonar för att belysa reproducerbarhet och potentiell skalbarhet. Att uppnå en materialdesign som kombinerar konduktivitet, nanoporös struktur och hydrofobicitet identifierades som en kritisk tillverkningsutmaning som teamet adresserade i sin process.
Q Vilka potentiella tillämpningar beskrivs i studien?
A Potentiella tillämpningar inkluderar vattendetekteringssystem, bärbara biometriska sensorer och smarta kläder, monitorer för idrottsprestationer samt haptisk robotik och beröringsstyrda sensorer. Eftersom enheten omvandlar vätskans mekaniska rörelse direkt till en elektrisk signal kan den möjliggöra självförsörjande sensorer i miljöer där konventionella kraftkällor är opraktiska.

Have a question about this article?

Questions are reviewed before publishing. We'll answer the best ones!

Comments

No comments yet. Be the first!