Kompetensutveckling i Afrika: AI i tanzaniska klassrum

Dar es Salaam, juni 2025 – en vändpunkt för policy och praxis

När UNESCO officiellt överlämnade sin nationella bedömning av Tanzanias AI-beredskap under Africa Internet Governance Forum i Dar es Salaam i juni 2025, var det mer än bara en rapportöverlämning: det var en uttalad inbjudan att gå från experiment till nationell strategi. Bedömningen klargjorde var Tanzania stod när det gällde beräkningskraft, datastyrning, kapacitet och etik, och den stakade ut konkreta steg för att integrera artificiell intelligens i offentliga tjänster – med utbildning i främsta rummet. Ögonblicket fångade hur snabbt debatterna om AI i afrikanska klassrum har rört sig från isolerade pilotprojekt till politiska beslut på hög nivå, åtföljda av finansiering och utbildningsinsatser.

Nationell strategi, nationella riktlinjer

Detta skifte är synligt på statliga plattformar. Tanzanias utbildnings-, forsknings- och teknikministerium publicerade en nationell strategi för digital utbildning (2025–2030) och tillhörande nationella riktlinjer för artificiell intelligens inom utbildning. Dessa dokument förbinder staten att bygga ut IKT-infrastrukturen, stärka lärarnas kompetens och kräva att institutioner utvecklar egna ramverk för AI-användning. Strategin preciserar pragmatiska åtgärder: digitalt innehåll anpassat till nationella läroplaner, kapacitetsuppbyggnad för lärare och administratörer samt skyddsåtgärder kring data och elevernas integritet. Dessa dokument förankrar landets breda digitala ambitioner – från grundskolor till universitet – och placerar uttryckligen AI som ett verktyg för personligt lärande och administrativ effektivitet snarare än som en ersättare för lärare.

Från policy till klassrum: ett stegvis införande

Egenutvecklad edtech och lågteknologiska realiteter

Ubongo, en edutainment-organisation baserad i Dar es Salaam, har skalat upp lärandeorienterade radio- och TV-program samt interaktiva SMS-aktiviteter över hela Östafrika. Deras erfarenhet av att nå barn som saknar bredband ger dem trovärdighet som partner för nationella utrullningar. Plattformar som minimerar bandbredd – SMS, USSD, radio och TV – förblir nödvändiga eftersom stora delar av eleverna får tillgång till lärande via enklare mobiltelefoner eller delade enheter. På samma sätt har hårdvaruprojekt som paketerar konnektivitet, lagring och lokala servrar i robusta kit visat hur digitala lektioner kan föras ut till skolor utanför elnätet. Dessa lågteknologiska designval utgör skillnaden mellan pilotprojekt som stannar i urbana laboratorier och system som kan fungera i nationell skala.

Kompetens, lärare och den långa vägen till utbildning

Kärnan i Tanzanias strategi är klassrumsläraren. UNESCO och nationella partner stöder projekt för att utveckla lärares digitala kompetens och för att kontextualisera internationella standarder för AI-kompetens till lokala läroplaner och undervisningsmetoder. Dessa initiativ erkänner att införandet av AI-drivna verktyg utan att ge lärare förmågan att tolka analyser, anpassa innehåll och bevara en kritisk pedagogik skulle riskera att urholka lärandet snarare än att förbättra det. Utbildningsprogrammen betonar inte bara hur man använder appar och plattformar, utan också hur man läser av instrumentpaneler för lärandadata, utformar adaptiva lektionssekvenser och säkerställer att assisterande teknik faktiskt ökar tillgängligheten för marginaliserade elever.

Etik, språk och kulturell relevans

Tanzanias riktlinjer behandlar inte etik som en efterhandskonstruktion. UNESCO och afrikanskt regionalt policyarbete har betonat människoorienterad AI, och lokala debatter har lyft fram de kulturella kostnaderna av att importera standardiserade lärandemodeller. Afrikanska forskare och praktiker varnar för att AI-system tränade på data från det globala nord kan radera eller felaktigt representera lokal kunskap, och att algoritmiska val bär på värderingar i lika hög grad som de kodar nytta. Att bevara språklig mångfald och kulturell kontext – swahili och dussintals lokala språk – är därför ett uttalat politiskt mål. Tjänstemän och företrädare för civilsamhället hävdar att AI i utbildningen måste lyfta fram lokala berättelser och pedagogiker, inte ersätta dem.

Kontinental anpassning och beräkningsbegränsningar

Tanzanias initiativ sker mot bakgrund av en kontinental strävan att göra AI till en motor för utveckling. Afrikanska unionen antog en kontinental AI-strategi 2024 och har sedan dess uppmuntrat medlemsstaterna att harmonisera regleringar, investera i regionala hubbar för beräkningskraft och prioritera kompetens och datasuveränitet. AU:s agenda är viktig för Tanzania eftersom den mest pragmatiska vägen till lokalt relevant AI – delade dataset, regional modellträning, gemensamma standarder för styrning – kräver gränsöverskridande samarbete och samlade investeringar. Samtidigt innebär Afrikas begränsade andel av global AI-beräkningskraft och talang att medvetna val krävs gällande var kapacitet ska byggas, vem som kontrollerar modellerna och hur fördelarna fördelas.

Hinder som kvarstår

• Infrastruktur: Strömförsörjning och pålitligt bredband är fortfarande ojämnt fördelat – utan konsekvent uppkoppling förblir många AI-verktyg för lärande endast en vision.
• Prisvärdhet och enheter: Många elever förlitar sig fortfarande på delade telefoner eller lokalradio; dyra surfplattor eller tjänster som enbart finns i molnet riskerar att öka ojämlikheten.
• Datastyrning: Insamling och användning av elevdata i stor skala kräver tydliga regler, lokal tillsyn och tillförlitlig lagring för att undvika missbruk.
• Lärarnas arbetsbörda och incitament: Genomslaget beror på praktiska arbetsflöden – lärare måste se omedelbara vinster i klassrummet snarare än ytterligare administrativ börda.

Lokala pilotprojekt och teknikval – som gynnar SMS, etermedia och lokala servrar – är praktiska svar på dessa begränsningar, men uppskalningen kommer att kräva samordnade investeringar och långsiktiga underhållsbudgetar.

Varför Tanzania är viktigt för Afrikas kompetensambitioner

Tanzania är inte så mycket ett specialfall som en tidig föregångare vars val kommer att ge eko över hela regionen. Om ett land med varierad geografi och infrastrukturutmaningar kan knyta samman lärarutbildning, innehåll för låg bandbredd, tydlig styrning och regionalt samarbete, kommer det att visa en väg som andra länder kan följa. Omvänt kan förhastade satsningar som ignorerar språk, datasekretess eller lärarnas handlingsutrymme leda till ytliga vinster som kollapsar så snart pilotfinansieringen upphör. AU:s strategi och UNESCO:s tekniska stöd skapar en gynnsam miljö; resten beror på disciplin i genomförandet – utbildning, upphandlingspraxis och uthållig finansiering.

Vad som händer härnäst

Under de kommande 18 månaderna kommer de viktigaste mätbara tecknen vara: i vilken takt vidareutbildningsprogram för lärare färdigställer sina första kullar; konkreta upphandlingar av hybrid infrastruktur för off- och onlineanvändning i landsbygdsdistrikt; publicering av institutionella ramverk för AI-användning vid skolor och universitet; och huruvida regionala nav för beräkningskraft eller datadelning börjar materialiseras under AU:s samordning. Donatorer, privata partner och regeringar förbereder projektfinansiering nu; det avgörande testet blir om dessa pengar kanaliseras till hållbara system – skapande av lokalt innehåll, verktyg med öppen källkod och lärarstöd – snarare än enstaka teknikinköp.

Insatserna är höga. För en kontinent där majoriteten av befolkningen är under 25 år är löftet om AI i utbildningen inte abstrakt: det är en praktisk hävstång för kompetensutveckling, sysselsättning och entreprenörskap. Tanzanias experiment – oavsett om det visar sig vara motståndskraftigt eller avslöjar nya fallgropar – kommer att påverka hur nästa generation lär sig att arbeta med intelligenta system, och om AI blir ett verktyg för att öka möjligheterna eller öka ojämlikheten.

Källor

• UNESCO — AI Readiness Assessment och projektmaterial för AI i utbildningen
• Afrikanska unionen — Continental Artificial Intelligence Strategy (2024)
• Tanzanias utbildnings-, forsknings- och teknikministerium — National Digital Education Strategy 2025–2030 och National Guidelines for AI in Education
• UNESCO Core projektlogg: Strengthening Teachers' Digital Competencies and AI integration in Tanzania
• University of Dar es Salaam — rapportering och forskning om digital transformation och AI i den tanzaniska utbildningen