Domstolshandlingar: Meta avbröt forskning om skadliga effekter

Upphävda sekretessbeläggningar visar att Meta lade ned en studie som visade på skador

Vad Project Mercury enligt uppgift testade

Den del av målet som beskrivs i domstolshandlingarna gör gällande att Meta samarbetade med ett externt undersökningsföretag för att mäta de kortsiktiga effekterna av ett påtvingat avbrott från plattformen. Deltagare som tillfälligt slutade använda Facebook — och i vissa beskrivningar även Facebook och Instagram — fick sedan svara på frågor om humör och social jämförelse. Målsägandena hävdar att resultaten var tillräckligt tydliga för att interna forskare skulle beskriva en kausal effekt på social jämförelse, men att företaget avbröt arbetet i stället för att publicera eller skala upp det.

Anklagelser utöver den enskilda studien

Metas svar och företagets linje

Meta har motsatt sig beskrivningen i handlingarna. En talesperson sade att Project Mercury-studien avbröts på grund av metodologiska problem och betonade att företaget har arbetat i åratal med säkerhetsfunktioner för tonåringar. Företaget har även begärt i domstol att många av de underliggande dokumenten ska sekretessbeläggas, med argumentet att målsägandena försöker offentliggöra ett alltför omfattande material. Målsägandena menar å sin sida att dessa dokument är centrala för deras anklagelser om att plattformarna dolt kända risker.

Hur detta passar in i ett större sammanhang

De nya handlingarna publiceras mot en bakgrund av offentlig granskning som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Under 2021 gav interna bilder och forskning från företaget upphov till en bred debatt om huruvida Instagram och andra sociala tjänster bidrar till kroppsångest och andra skador hos tonåringar. Företaget bestred då offentligt vissa mediers tolkningar av materialet, samtidigt som de släppte kommenterade presentationer och tillkännagav produktförändringar riktade mot unga användare. De nya domstolshandlingarna förstärker den tidigare debatten genom att hävda att företaget ibland mörkat eller åsidosatt resultat som de inte gillade.

Varför en sju dagar lång deaktiveringsstudie är viktig vetenskapligt — och juridiskt

Ett kort deaktiveringsexperiment är ett relativt direkt sätt att undersöka kausalitet: om ett urval av användare slutar använda en tjänst och deras välbefinnande förbättras jämfört med en kontrollgrupp, kan utredare dra slutsatsen om en viss kausal effekt från användning till de rapporterade resultaten. Styrkan i en sådan slutsats beror på hur deltagarna valdes ut, om kontrollgruppen var jämförbar och om deaktiveringen medförde andra förändringar (till exempel mer sömn eller minskad exponering för specifikt innehåll) som förklarar effekten. Målsägandena hävdar att dessa frågor vägdes in internt och att resultaten ändå var meningsfulla; Meta menar att metoderna var bristfälliga. Tvisten om metodik illustrerar varför vetenskapliga detaljer spelar roll i domstol och varför företags interna forskning kan få juridiska konsekvenser.

Bredare juridiska och politiska konsekvenser

Handlingen är en del av en bredare våg av rättsliga processer och regleringar som riktar sig mot sociala plattformars ansvar gentemot minderåriga. Skoldistrikt utformar sina anspråk kring den skada de anser att plattformarna orsakar elever i klassrum och skolmiljöer, samt de kostnader som skolor får bära när elever drabbas av psykisk ohälsa eller utsätts för förövare online. Om domstolarna accepterar målsägandenas syn på att företag avsiktligt dolt interna resultat, kan det omforma standarderna för utlämnande av bevis (discovery) och påskynda regulatoriskt tryck på innehållsalgoritmer, åldersverifiering och offentliggörande av intern säkerhetsforskning.

Vad man bör hålla utkik efter framöver

• Yrkanden före rättegång gällande sekretess och bevisframtagning: målsägandena pressar på för att göra interna dokument offentliga; Meta bekämpar dessa önskemål och söker skydd för känsligt material.
• Bevis på avvägningar på produktnivå: målet hänger på om interna diskussioner visar att chefer accepterade säkerhetsrisker i jakt på tillväxt.
• Regulatoriska följder: lagstiftare och konkurrensmyndigheter följer redan utvecklingen noga; ytterligare offentliggjort material kan påskynda nya lagstiftnings- eller tillsynsåtgärder.

Vad detta betyder för forskningsnormer

Episoden belyser spänningarna mellan företagens forskningskultur och oberoende vetenskap. Företag genomför rutinmässigt experiment för att utforma produkter, men när dessa experiment rör folkhälsan — särskilt unga människors psykiska hälsa — ökar förväntningarna på transparens. Oberoende forskare och förespråkare menar att när privata experiment avslöjar risker på befolkningsnivå bör resultaten bli föremål för oberoende granskning; företagen svarar att rått internt arbete kan misstolkas och att sammanhanget spelar roll. Domstolarna kommer nu att ombedjas att väga dessa motstridiga anspråk som en del av processen för bevisframtagning.

Nästa processteg

Distriktsdomstolen har schemalagt en förhandling om tvister kring bevisframtagning och sekretess till den 26 januari 2026, vilket kan avgöra hur mycket av det omstridda interna materialet som blir offentligt under rättsprocessen.

För journalister och beslutsfattare handlar den omedelbara frågan mindre om en enskild presentation eller ett experiment, och mer om huruvida stora plattformar kommer att krävas på att behandla säkerhetsforskning som en resurs av allmänt intresse när den berör barns välfärd. De kommande veckornas yrkanden och förhandlingar kommer att avgöra hur mycket av dessa bevis allmänheten — och domstolarna — får se, och hur ansvarsutkrävande för designval som påverkar unga användare kommer att drivas framöver.

Mattias Risberg är en vetenskaps- och teknikreporter på Dark Matter, baserad i Köln. Han bevakar halvledare, rymdpolitik och datadrivna undersökningar av teknikföretag.